Kapitel 21 – En ny himmel och en ny jord. Det nya Jerusalems härlighet.
1. Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förra himmelen
och den förra jorden voro förgångna, och havet fanns icke mer.

2. Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned
från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är
prydd för sin brudgum.

3. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: »Se, nu står Guds
tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och
de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem

4. och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall
icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga
skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.»

5. Och han som satt på tronen sade: »Se, jag gör allting nytt.»
Ytterligare sade han: »Skriv: ty dessa ord äro visa och sanna.»

6. Han sade vidare till mig: »Det är gjort. Jag är A och O[1],
begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag giva att
dricka för intet ur källan med livets vatten.

7. Den som vinner seger, han skall få detta till arvedel, och jag
skall vara hans Gud, och han skall vara min son.

8. Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad
styggeligt är, och dråpare och otuktiga människor och
trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skola få sin del
i den sjö som brinner med eld och svavel; detta är den andra
döden.»

9. Och en av de sju änglarna med de sju skålar, som voro fulla med
de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: »Kom
hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.»

10. Och han förde mig i anden åstad upp på ett stort och högt berg
och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från
himmelen, från Gud,

11. med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten,
den var såsom kristallklar jaspis.

12. Den hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna
stodo tolv änglar, och över portarna voro skrivna namn: namnen
på Israels barns tolv stammar.

13. I öster voro tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar
och i väster tre portar.

14. Och stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stodo tolv
namn: namnen på Lammets tolv apostlar.

15. Och han som talade till mig hade en gyllene mätstång för att
därmed mäta staden och dess portar och dess mur.

16. Och staden utgjorde en fyrkant, och dess längd var lika stor som
dess bredd. Och med stången mätte han staden: dess mått var tolv
tusen stadier, dess längd och bredd och höjd voro lika.

17. Och han mätte dess mur: den var ett hundra fyrtiofyra alnar
efter människors mått, som ock är änglars.

18. Och stadsmuren var byggd av jaspis, men staden själv var av rent
guld, likt rent glas.

19. Stadsmurens grundstenar voro skönt lagda och utgjordes av alla
slags ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den
andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd,

20. den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en
krysolit, den åttonde den beryll, den nionde en topas, den
tionde en krysopras, den elfte en hyacint, den tolfte en
ametist.

21. Och de tolv portarna utgjordes av tolv pärlor; var särskild port
utgjordes av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld,
likt genomskinligt glas.

22. Och jag såg i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsmäktige,
är dess tempel, han och Lammet.

23. Och staden behöver icke sol eller måne till att lysa där, ty
Guds härlighet upplyser den och dess ljus är Lammet.

24. Och folken skola vandra i dess ljus, och jordens konungar föra
ditin, vad härligt de hava.

25. Dess portar skola aldrig stängas om dagen — natt skall icke
finnas där

26. och vad härligt och dyrbart folken hava skall man föra ditin.

27. Men intet orent skall någonsin komma ditin, och ingen som gör
vad styggeligt är och lögn, utan allenast de som äro skrivna
i livets bok, Lammets bok.

Kapitel 22 – Ytterligare om det nya Jerusalem. Den profetiska synens sanning. Jesu snara tillkommelse. Slutord och slutönskan.
1. Och han visade mig en ström med vatten, klar som kristall. Den
gick ut från Guds och Lammets tron

2. och flöt fram mitt igenom stadens gata. Och på båda sidor om
strömmen stodo livsträd, som gåvo tolv skördar, ty de buro frukt
var månad; och trädens löv tjänade till läkedom för folken.

3. Och ingen förbannelse skall vara mer. Och Guds och Lammets tron
skall stå där inne, och hans tjänare skall tjäna honom

4. och skola se hans ansikte; och hans namn skall stå tecknat på
deras pannor.

5. Och ingen natt skall vara mer; och de behöva icke någon lampas
ljus, ej heller solens ljus, ty Herren Gud skall lysa över dem,
och de skola regera i evigheternas evigheter.

6. Och han sade till mig: »Dessa ord äro vissa och sanna; och
Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa
sina tjänare, vad som snart skall ske.

7. Och se, jag kommer snart. Salig är den som tager vara på de
profetians ord som stå i denna bok.»

8. Och jag, Johannes, var den som hörde och såg detta. Och när jag
hade hört och sett det, föll jag ned för att tillbedja inför
ängelns fötter, hans som visade mig detta.

9. Men han sade till mig: »Gör icke så. Jag är din medtjänare och
dina bröders, profeternas, och deras som taga vara på denna boks
ord. Gud skall du tillbedja.»

10. Och han sade till mig: »Göm icke under något insegel de
profetians ord som stå i denna bok; ty tiden är nära.

11. Må den som är orättfärdig fortfara att öva sin orättfärdighet
och den som är oren att orena sig. Så ock den som är rättfärdig,
han fortfare att öva sin rättfärdighet, och den som är helig att
helga sig.

12. Se, jag kommer snart och har med mig min lön, för att vedergälla
var och en efter som hans gärningar äro.

13. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och
änden.

14. Saliga äro de som två sina kläder för att få rätt att äta av
livets träd och att gå in i staden genom dess portar.

15. Men de som äro hundar och trollkarlar och otuktiga och dråpare
och avgudadyrkare och alla som älska och göra lögn, de måste
alla stanna därutanför.»

16. Jag, Jesus, har sänt min ängel för att i församlingarna vittna
om detta för eder. Jag är telningen från Davids rot och kommen
av hans släkt, jag är den klara morgonstjärnan.

17. Och Anden och bruden säga: »Kom.» Och den som hör det, han säge
»Kom.» Och den som törstar, han komme; ja den som vill, han tage
livets vatten för intet.

18. För var och en som hör de profetians ord, som stå i denna bok
betygar jag detta: »Om någon lägger något till dem, så skall Gud
på honom lägga de plågor om vilka är skrivet i denna bok.

19. Och om någon tager bort något från de ord som stå i denna
profetias bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets
träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.»

20. Han som betygar detta säger: »Ja, jag kommer snart.» Amen. Kom
Herre Jesus!

21. Herren Jesu nåd vare med alla.