Kapitel 6 – Tempelbyggnaden.
1. I det fyra hundra åttionde året efter Israels barns uttåg ur
Egyptens land, i det fjärde året av Salomos regering över
Israel, i månaden Siv, det är den andra månaden, begynte han
bygga huset åt HERREN.
>2 Krön. 3,1 f.
2. Huset som konung Salomo byggde åt HERREN var sextio alnar långt,
tjugu alnar brett och trettio alnar högt.
3. Förhuset framför tempelsalen var tjugu alnar långt, framför
husets kortsida, och tio alnar brett, där det låg framför huset.
4. Och han gjorde fönster på huset, slutna fönster, med bjälkramar.
5. Och runt omkring huset, utmed dess vägg, uppförde han en
ytterbyggnad, som gick runt omkring husets väggar, både utmed
tempelsalen och utmed koret; och han gjorde däri sidokamrar runt
omkring.
6. Den nedersta våningen i ytterbyggnaden var fem alnar bred, den
mellersta sex alnar bred och den tredje sju alnar bred; ty han
hade gjort avsatser på huset runt omkring utvändigt, för att
icke behöva göra fästhål i husets väggar.
7. Och när huset uppfördes, byggdes det av sten som hade blivit
färdighuggen vid stenbrottet; alltså hördes varken hammare eller
yxa eller andra järnverktyg vid huset, när det byggdes.
>1 Kon. 5,17 f.
8. Dörren till mellersta sidokammaren hade sin plats på husets
södra sida, och genom en trappgång kom man upp till den
mellersta våningen, och från den mellersta våningen upp till den
tredje.
9. Så byggde han huset och fullbordade det. Och han panelade huset
med inläggningar och med cederplankor i rader.
10. Och i ytterbyggnaden utmed hela huset byggde han våningarna fem
alnar höga; och den var fäst vid huset med cederbjälkar.

11. Och HERRENS ord kom till Salomo; han sade:
12. »Med detta hus som du nu bygger skall så ske: om du vandrar
efter mina stadgar och gör efter mina rätter och håller alla
mina bud och vandrar efter dem, så skall jag på dig uppfylla
mitt ord, det som jag talade till din fader David:
>2 Sam. 7,12 f. 1 Kon. 2,4. 9,4 f.
13. jag skall bo mitt ibland Israels barn och skall icke övergiva
mitt folk Israel.»
>2 Mos. 29,45. 3 Mos. 26,11.

14. Så byggde nu Salomo huset och fullbordade det.
15. Han täckte husets väggar invändigt med bräder av cederträ. Från
husets golv ända upp till takbjälkarna överklädde han det med
trä invändigt; husets golv överklädde han med bräder av
cypressträ.
16. Och han täckte de tjugu alnarna i det innersta av huset med
bräder av cederträ, från golvet ända upp till bjälkarna; så
inrättade han rummet därinne åt sig till ett kor: det
allraheligaste.
17. Och fyrtio alnar mätte den del av huset, som utgjorde
tempelsalen därframför.
18. Och innantill hade huset en beläggning av cederträ med
utsirningar i form av gurkfrukter och blomsterband; alltsammans
var där av cederträ, ingen sten syntes.
19. Och ett kor inredde han i det inre av huset för att där ställa
HERRENS förbundsark.
20. Och framför koret, som var tjugu alnar långt, tjugu alnar brett
och tjugu alnar högt, och som han överdrog med fint guld, satte
han ett altare, överklätt med cederträ.
21. Och Salomo överdrog det inre av huset med fint guld. Och med
kedjor av guld stängde han för koret; och jämväl detta överdrog
han med guld.
22. Alltså överdrog han hela huset med guld, till dess att hela
huset var helt och hållet överdraget med guld. Han överdrog ock
med guld hela det altare som hörde till koret.
23. Och till koret gjorde han två keruber av olivträ. Den ena av dem
var tio alnar hög;
>2 Mos. 25,18 f. 37,7 f.
24. och den kerubens ena vinge var fem alnar, och kerubens andra
vinge var ock fem alnar, så att det var tio alnar från den ena
vingspetsen till den andra.
25. Den andra keruben var ock tio alnar. Båda keruberna hade samma
mått och samma form:
26. den ena keruben var tio alnar hög och likaså den andra keruben.
27. Och han ställde keruberna i de innersta av huset, och keruberna
bredde ut sina vingar, så att den enas ena vinge rörde vid den
ena väggen och den andra kerubens ena vinge rörde vid den andra
väggen; och mitt i huset rörde deras båda andra vingar vid
varandra.
28. Och han överdrog keruberna med guld.

29. Och alla husets väggar runt omkring utsirade han med snidverk i
form av keruber, palmer och blomsterband; så både i det inre
rummet och i det yttre.
30. Och husets golv överdrog han med guld; så både i det inre rummet
och i det yttre.
31. För ingången till koret gjorde han dörrar av
olivträ. Dörrinfattningen hade formen av en femkant.
32. Och de båda dörrarna av olivträ prydde han med utsirningar i
form av keruber, palmer och blomsterband, och överdrog dem med
guld; han lade ut guldet över keruberna och palmerna.
33. Likaså gjorde han för ingången till tempelsalen dörrposter av
olivträ, i fyrkant,
34. och två dörrar av cypressträ, var dörr bestående av två
dörrhalvor som kunde vridas.
35. Och han utsirade dem med keruber, palmer och blomsterband, och
överdrog dem med guld, som lades jämnt över snidverken.

36. Vidare byggde han den inre förgårdsmuren av tre varv huggna
stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ.

37. I det fjärde året blev grunden lagd till HERRENS hus, i månaden
Siv.
38. Och i det elfte året, månaden Bul, det är den åttonde månaden,
var huset färdigt till alla sina delar alldeles såsom det skulle
vara. Han byggde alltså därpå i sju år.

Kapitel 7 – Salomos palats. Jakin och Boas; kopparhavet; de tio bäckenställen med sina bäcken; andra föremål som hörde till Herrens hus.
1. Men på sitt eget hus byggde Salomo i tretton år, innan han fick
hela sitt hus färdigt.
2. Han byggde Libanonskogshuset, hundra alnar långt, femtio alnar
brett och trettio alnar högt, med fyra rader pelare av cederträ
och med huggna bjälkar av cederträ ovanpå pelarna.
3. Det hade ock ett tak av cederträ över sidokamrarna, vilka vilade
på pelarna, som tillsammans voro fyrtiofem, femton i var rad.
4. Och det hade bjälklag i tre rader; och fönsteröppningarna sutto
mitt emot varandra i tre omgångar.
5. Alla dörröppningar och dörrposter voro fyrkantiga, av bjälkar;
och fönsteröppningarna sutto alldeles mitt emot varandra i tre
omgångar.
6. Vidare gjorde han pelarförhuset, femtio alnar långt och trettio
alnar brett, och framför detta också ett förhus med pelare, och
med ett trapphus framför dessa.
7. Och han gjorde tronförhuset, där han skulle skipa rätt,
domsförhuset; det var belagt med cederträ från golv till tak.
8. Och hans eget hus, där han själv skulle bo, på den andra gården,
innanför förhuset, var byggt på samma sätt. Salomo byggde ock
ett hus, likadant som detta förhus, åt Faraos dotter, som han
hade tagit till hustru.
>1 Kon. 3,1. 9,24.

9. Allt detta var av dyrbara stenar, avmätta såsom byggnadsblock
och sågade med såg invändigt och utvändigt, alltsammans, ända
ifrån grunden upp till taklisterna; och likaså allt därutanför,
ända till den stora förgårdsmuren.
10. Och grunden var lagd med dyrbara och stora stenar, stenar av tio
alnars längd och av åtta alnars längd.
11. Därovanpå lågo dyrbara stenar, avmätta såsom byggnadsblock,
ävensom cederbjälkar.
12. Och den stora förgårdsmuren där runt omkring var uppförd av tre
varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ. Så
var det ock med den inre förgårdsmuren till HERRENS hus, så
jämväl med husets förhus.
13. Och konung Salomo sände och lät hämta Hiram från Tyrus.
>2 Krön. 2,13 f.
14. Denne var son till en änka av Naftali stam, och hans fader var
en tyrisk man, en kopparsmed; han hade konstskicklighet och
förstånd och kunskap i fullt mått till att utföra alla slags
arbeten av koppar. Han kom nu till konung Salomo och utförde
alla hans arbeten.
>2 Mos. 31,3 f.

15. Han förfärdigade de båda pelarna av koppar. Aderton alnar hög
var den ena pelaren, och en tolv alnar lång tråd mätte omfånget
av den andra pelaren.
>2 Kon. 25,17. 2 Krön. 3,15 f. Jer. 52,21 f.
16. Han gjorde ock två pelarhuvuden, gjutna av koppar, till att
sätta ovanpå pelarna; vart pelarhuvud var fem alnar högt.
17. Nätlika utsirningar, som bildade ett nätverk, hängprydnader i
form av kedjor funnos på pelarhuvudena som sutto ovanpå pelarna,
sju på vart pelarhuvud.
18. Och han gjorde pelarna så, att två rader gingo runt omkring över
det ena av de nätverk som tjänade till att betäcka
pelarhuvudena, vilka höjde sig över granatäpplena; och likadant
gjorde han på det andra pelarhuvudet.
19. Och pelarhuvudena som sutto ovanpå pelarna inne i förhuset voro
utformade till liljor, och mätte fyra alnar.
20. På båda pelarna funnos pelarhuvuden, också ovantill invid den
bukformiga delen inemot nätverket. Och granatäpplena voro två
hundra, i rader runt omkring, över det andra pelarhuvudet.
21. Pelarna ställde han upp vid förhuset till tempelsalen. Åt den
pelare han ställde upp på högra sidan gav han namnet Jakin, och
åt den han ställde upp på vänstra sidan gav han namnet Boas.
22. Överst voro pelarna utformade till liljor. Så blev då arbetet
med pelarna fullbordat.

23. Han gjorde ock havet, i gjutet arbete. Det var tio alnar från
den ena kanten till den andra, runt allt omkring, och fem alnar
högt; och ett trettio alnar långt snöre mätte dess omfång.
>2 Krön. 4,2 f. Jer. 52,20.
24. Och under kanten voro gurklika sirater, som omgåvo det runt
omkring — tio alnar brett som det var — så att de gingo runt
omkring havet. De gurklika siraterna sutto i två rader, och de
voro gjutna i ett stycke med det övriga.
25. Det stod på tolv oxar, tre vända mot norr, tre vända mot väster,
tre vända mot söder och tre vända mot öster; havet stod ovanpå
dessa, och deras bakdelar voro alla vända inåt.
26. Dess tjocklek var en handsbredd; och dess kant var gjord såsom
kanten på en bägare, i form av en utslagen lilja. Det rymde två
tusen bat.

27. Vidare gjorde han de tio bäckenställen, av koppar. Vart ställ
var fyra alnar långt, fyra alnar brett och tre alnar högt.
>2 Krön. 4,14.
28. Och på följande sätt voro dessa ställ gjorda. De voro försedda
med sidolister, vilka sidolister hade sin plats mellan
hörnlisterna.
29. På dessa sidolister mellan hörnlisterna funnos avbildade lejon,
tjurar och keruber, och likaså på hörnlisterna upptill. Under
lejonen och tjurarna sutto nedhängande blomsterslingor.
30. Vart ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar; och
dess fyra fötter voro försedda med bärarmar. Dessa bärarmar voro
gjutna till att sitta under bäckenet, och mitt för var och en
sutto blomsterslingor.
31. Sin öppning hade det inom kransstycket, som höjde sig en aln
uppåt. öppningen i detta var rund; det var så gjort, att det
kunde tjäna såsom underlag, och det mätte en och en halv
aln. Också på dess öppning funnos utsirningar. Men sidolisterna
därtill voro fyrkantiga, icke runda.
32. De fyra hjulen sutto under sidolisterna, och hjulens hållare
voro fästa vid bäckenstället. Vart hjul mätte en och en halv
aln.
33. Hjulen voro gjorda såsom vagnshjul; och deras hållare, deras
ringar, deras ekrar och deras navar voro allasammans gjutna.
34. Fyra bärarmar funnos på vart ställ, i de fyra hörnen; bärarmarna
voro gjorda i ett stycke med sitt ställ.
35. Överst på vart ställ var en helt och hållet rund uppsats, en
halv aln hög; och ovantill på vart ställ sutto dess hållare, så
ock dess sidolister gjorda i ett stycke därmed.
36. Och på hållarnas ytor och på sidolisterna inristade han keruber,
lejon och palmer, alltefter som utrymme fanns på var och en, så
ock blomsterslingor runt omkring.
37. På detta sätt gjorde han de tio bäckenställen; de voro alla
gjutna på samma sätt och hade samma mått och samma form

38. Han gjorde ock tio bäcken, av koppar. Fyrtio bat rymde vart
bäcken, och vart bäcken mätte fyra alnar; till vart och ett av
de tio bäckenställen gjordes ett bäcken.
>2 Krön. 4,6.
39. Och han ställde fem av bäckenställen på högra sidan om huset och
fem på vänstra sidan om huset. Och havet ställde han på högra
sidan om huset, åt sydost.
>2 Krön. 4,10.
40. Hirom gjorde dessa bäcken, så ock skovlarna och skålarna.

Så förde Hiram allt det arbete till slut, som han fick utföra åt
konung Salomo för HERRENS hus:
>2 Mos. 27,3. 2 Krön. 4,11 f.
41. nämligen två pelare, och de två klotformiga pelarhuvuden som
sutto ovanpå pelarna, och de två nätverk som skulle betäcka de
båda klotformiga pelarhuvuden som sutto ovanpå pelarna,
42. därjämte de fyra hundra granatäpplena till de båda nätverken,
två rader granatäpplen till vart nätverk, för att de båda
klotformiga pelarhuvuden som sutto uppe på pelarna så skulle
bliva betäckta,
43. Vidare de tio bäckenställen och de tio bäckenen på
bäckenställen,
44. så ock havet, som var allenast ett, och de tolv oxarna under
havet,
45. vidare askkärlen, skovlarna och skålarna, korteligen, alla redan
nämnda föremål som Hiram gjorde åt konung Salomo för HERRENS
hus. Allt var av polerad koppar.
46. På Jordanslätten lät konungen gjuta det i lerformar, mellan
Suckot och Saretan.
47. Och för den övermåttan stora myckenhetens skull lämnade Salomo
alla föremålen ovägda, så att kopparens vikt icke blev utrönt.

48. Salomo gjorde ock alla övriga föremål som skulle finnas i
HERRENS hus: det gyllene altaret, det gyllene bordet som
skådebröden skulle ligga på,
>2 Krön. 4,19 f.
49. så ock ljusstakarna, fem på högra sidan och fem på vänstra
framför koret, av fint guld, med blomverket, lamporna och
lamptängerna av guld,
>2 Krön. 4,7.
50. vidare faten, knivarna, de båda slagen av skålar och fyrfaten,
av fint guld, äntligen de gyllene gångjärnen till de dörrar som
ledde till det innersta av huset, det allraheligaste, och till
de dörrar i huset, som ledde till tempelsalen.
51. Sedan allt det arbete som konung Salomo lät utföra på HERRENS
hus var färdigt, förde Salomo ditin vad hans fader David hade
helgat åt HERREN: silvret, guldet och kärlen; detta lade han in
i skattkamrarna i HERRENS hus.
>2 Sam. 8,7,11 f. 2 Krön. 5,1.

Kapitel 8 – Herrens ark föres in i templet. Templet inviges.
1. Därefter församlade Salomo de äldste i Israel, alla huvudmännen
för stammarna, Israels barns familjehövdingar, till konung
Salomo i Jerusalem, för att hämta HERRENS förbundsark upp från
Davids stad, det är Sion.
>2 Sam. 5,9. 2 Krön. 5,2 f.
2. Så församlade sig då till konung Salomo alla Israels män under
högtiden i månaden Etanim, det är den sjunde månaden.
3. När då alla de äldste i Israel hade kommit tillstädes, lyfte
prästerna upp arken.
4. Och de hämtade HERRENS ark och uppenbarelsetältet ditupp, jämte
alla heliga föremål som funnos i tältet; prästerna och leviterna
hämtade det ditupp.
>4 Mos. 4,15.
5. Och konung Salomo stod framför arken jämte Israels hela
menighet, som hade församlats till honom; och de offrade därvid
småboskap och fäkreatur i sådan myckenhet, att de icke kunde
täljas eller räknas.
>2 Sam. 6,13.
6. Och prästerna buro in HERRENS förbundsark till dess plats i
husets kor, i det allraheligaste, till platsen under kerubernas
vingar.
>2 Mos. 26,33 f.
7. Ty keruberna bredde ut sina vingar fram över den plats där arken
stod, så att arken och dess stänger ovantill betäcktes av
keruberna.
8. Och stängerna voro så långa, att deras ändar väl kunde ses från
helgedomen framför koret, men däremot icke voro synliga längre
ute. Och de hava blivit kvar där ända till denna dag.
9. I arken fanns intet annat än de två stentavlor som Mose hade
lagt ned däri vid Horeb, när HERREN slöt förbund med Israels
barn, sedan de hade dragit ut ur Egyptens land.
>2 Mos. 25,16, 21. Hebr. 9,4.

10. Men när prästerna gingo ut ur helgedomen, uppfyllde molnskyn
HERRENS hus,
>2 Mos. 40,34. 4 Mos. 9,15.
11. så att prästerna för molnskyns skull icke kunde stå där och göra
tjänst; ty HERRENS härlighet uppfyllde HERRENS hus.
>2 Krön. 7,1 f.
12. Då sade Salomo: »HERREN har sagt att han vill bo i töcknet.
>2 Mos. 19,9. 20,21. 3 Mos. 16,2. 5 Mos. 4,11. 2 Krön. 6,1 f.
13. Jag har nu byggt ett hus till boning åt dig, berett en plats där
du må förbliva till evig tid.»
14. Sedan vände konungen sig om och välsignade Israels hela
församling, under det att Israels hela församling förblev
stående.
15. Han sade: »Lovad vare HERREN, Israels Gud, som med sin hand har
fullbordat vad han med sin mun lovade min fader David, i det han
sade:
16. ’Från den dag då jag förde mitt folk Israel ut ur Egypten har
jag icke i någon av Israels stammar utvalt en stad, till att i
den bygga ett hus där mitt namn skulle vara; men David har jag
utvalt till att råda över mitt folk Israel.’
>2 Sam. 7,6, 13.
17. Och min fader David hade väl i sinnet att bygga ett hus åt
HERRENS, Israels Guds, namn;
>2 Sam. 7,2. 1 Krön. 17,1 28,2.
18. men HERREN sade till min fader David: ’Då du nu har i sinnet att
bygga ett hus åt mitt namn, så gör du visserligen väl däri att
du har detta i sinnet;
19. dock skall icke du få bygga detta hus, utan din son, den som har
utgått från din länd, han skall bygga huset åt mitt namn.’
>2 Sam. 7,12 f
20. Och HERREN har uppfyllt det löfte han gav; ty jag har kommit upp
min fader Davids ställe och sitter nu på Israels tron, såsom
HERREN lovade, och jag har byggt huset åt HERRENS, Israels Guds,
namn.
21. Och där har jag tillrett ett rum för arken, i vilken förvaras
det förbund som HERREN slöt med våra fäder, när han förde dem ut
ur Egyptens land.»

22. Därefter trädde Salomo fram för HERRENS altare inför Israels
hela församling, och uträckte sina händer mot himmelen
23. och sade: »HERRE, Israels Gud, ingen gud är dig lik, uppe i
himmelen eller nere på jorden, du som håller förbund och bevarar
nåd mot dina tjänare, när de vandra inför dig av allt sitt
hjärta,
24. du som har hållit vad du lovade din tjänare David, min fader; ty
vad du med din mun lovade, det fullbordade du med din hand,
såsom nu har skett.
25. Så håll nu ock, HERRE, Israels Gud, vad du lovade din tjänare
David, min fader, i det att du sade: ’Aldrig skall den tid
komma, då på Israels tron icke inför mig sitter en avkomling av
dig, om allenast dina barn hava akt på sin väg, så att de vandra
inför mig, såsom du har vandrat inför mig.’
>1 Kon. 2,4.
26. Så låt nu, o Israels Gud, de ord som du har talat till din
tjänare David, min fader, bliva sanna.
27. Men kan då Gud verkligen bo på jorden? Himlarna och himlarnas
himmel rymma dig ju icke; huru mycket mindre då detta hus som
jag har byggt!
>2 Krön. 2,6. Job 11,7 f. Jes. 66,1. Jer. 23,24.
>Apg. 7,48 f. 17,24.

28. Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, HERRE, min
Gud, så att du hör på det rop och den bön som din tjänare nu
uppsänder till dig,
29. och låter dina ögon natt och dag vara öppna och vända mot detta
hus — den plats varom du har sagt: ’Mitt namn skall vara där’
— så att du ock hör den bön som din tjänare beder, vänd mot
denna plats.
>2 Mos. 20,24. 5 Mos. 12,11. 1 Kon. 9,3. 2 Kon. 21,4.
30. Ja, hör på den åkallan som din tjänare och ditt folk Israel
uppsända, vända mot denna plats. Må du höra den och låta den
komma upp till himmelen, där du bor; och när du hör, så må du
förlåta.

31. Om någon försyndar sig mot sin nästa och man ålägger honom en ed
och låter honom svärja, och han så kommer och svär inför ditt
altare i detta hus,
>2 Mos. 22,10 f.
32. må du då höra det i himmelen och utföra ditt verk och skaffa
dina tjänare rätt, i det att du dömer den skyldige skyldig och
låter hans gärningar komma över hans huvud, men skaffar rätt åt
den som har rätt och låter honom få efter hans rättfärdighet.

33. Om ditt folk Israel bliver slaget av en fiende, därför att de
hava syndat mot dig, men de omvända sig till dig och prisa ditt
namn och bedja och åkalla dig i detta hus,
34. må du då höra det i himmelen och förlåta ditt folk Israels synd
och låta dem komma tillbaka till det land som du har givit åt
deras fäder.

35. Om himmelen bliver tillsluten, så att regn icke faller, därför
att de hava syndat mot dig, men de då bedja, vända mot denna
plats, och prisa ditt namn och omvända sig från sin synd, när du
bönhör dem,
36. må du då höra det i himmelen och förlåta dina tjänares och ditt
folk Israels synd, i det att du lär dem den goda väg som de
skola vandra; och må du låta det regna över ditt land, det som
du har givit åt ditt folk till arvedel.

37. Om hungersnöd uppstår i landet, om pest uppstår, om sot eller
rost, om gräshoppor eller gräsmaskar komma, om fienden tränger
folket i det land där deras städer stå, eller om någon annan
plåga eller sjukdom kommer, vilken det vara må,
38. och om då någon bön och åkallan höjes från någon människa,
vilken det vara må, eller från hela ditt folk Israel, när de var
för sig känna plågan därav i sitt hjärta och så uträcka sina
händer mot detta hus,
39. må du då höra det i himmelen, där du bor, och förlåta och utföra
ditt verk, i det att du giver var och en efter alla hans
gärningar, eftersom du känner hans hjärta — ty du allena känner
alla människors hjärtan —
>1 Sam. 16,7. 1 Krön. 28,9. Ps. 7,10. Jer. 11,20. 17,10. 20,12.
40. på det att de alltid må frukta dig, så länge de leva i det land
som du har givit åt våra fäder.

41. Också om en främling, en som icke är av ditt folk Israel, kommer
ifrån fjärran land för ditt namns skull
42. — ty man skall ock där höra talas om ditt stora namn och din
starka hand och din uträckta arm — om någon sådan kommer och
beder, vänd mot detta hus,
43. må du då i himmelen, där du bor, höra det och göra allt varom
främlingen ropar till dig, på det att alla jordens folk må känna
ditt namn och frukta dig, likasom ditt folk Israel gör, och
förnimma att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt
namn.
>Jes. 56,6 f. Matt. 21,13.
44. Om ditt folk drager ut i strid mot sin fiende, på den väg du
sänder dem, och de då bedja till HERREN, vända i riktning mot den
stad som du har utvalt, och mot det hus som jag har byggt åt
ditt namn,
45. må du då i himmelen höra deras bön och åkallan och skaffa dem
rätt.

46. Om de synda mot dig — eftersom ingen människa finnes, som icke
syndar — och du bliver vred på dem och giver dem i fiendens
våld, så att man tager dem till fånga och för dem bort till
fiendens land, fjärran eller nära,
>Ords. 20,9. Pred. 7,21. Rom. 3,23. 1 Joh. 1,8. Jak. 3,2.
47. men de då besinna sig i det land där de äro i fångenskap, och
omvända sig och åkalla dig i landet där man håller dem fångna
och säga: ’Vi hava syndat och gjort illa, vi hava varit
ogudaktiga’,
>Dan. 9,5 f.
48. om de så omvända sig till dig av allt sitt hjärta och av all sin
själ, i sina fienders land — deras som hava fört dem i
fångenskap — och bedja till dig, vända i riktning mot sitt
land, det som du har givit åt deras fäder, och mot den stad som
du har utvalt, och mot det hus som jag har byggt åt ditt namn,
>Dan. 6,10 f.
49. må du då i himmelen, där du bor, höra deras bön och åkallan och
skaffa dem rätt
50. och förlåta ditt folk vad de hava syndat mot dig, och alla de
överträdelser som de hava begått mot dig, och låta dem finna
barmhärtighet inför dem som hålla dem fångna, så att dessa
förbarma sig över dem.
51. Ty de äro ju ditt folk och din arvedel, som du har fört ut ur
Egypten, den smältugnen.
>2 Mos 1,11, 14. 5 Mos. 4,20.
52. Ja, låt dina ögon vara öppna och vända till din tjänares och
ditt folk Israels åkallan, så att du hör på dem, så ofta de ropa
till dig.
>Ps. 121,4
53. Ty du har själv avskilt dem åt dig till arvedel bland alla folk
på Jorden, såsom du talade genom din tjänare Mose, när du förde
våra fäder ut ur Egypten, o Herre, HERRE.»
>2 Mos. 19,5. 5 Mos. 7,6. 14,2.

54. När Salomo hade slutat att med dessa ord bedja och åkalla
HERREN, stod han upp från HERRENS altare, där han hade legat på
sina knän med händerna uträckta mot himmelen,
55. och trädde fram och välsignade Israels hela församling med hög
röst och sade:
>2 Sam. 6,18.
56. »Lovad vare HERREN, som har givit sitt folk Israel ro, alldeles
såsom han har sagt! Alls intet har uteblivit av allt det goda
som han lovade genom sin tjänare Mose.
>5 Mos. 12,10. Jos. 21,45. 23,14.
57. Så vare då HERREN, vår Gud, med oss, såsom han har varit med
våra fäder. Han må icke övergiva oss och förskjuta oss,
58. utan böja våra hjärtan till sig, så att vi alltid vandra på hans
vägar och hålla hans bud och stadgar och rätter, dem som han har
givit våra fäder.
59. Och må dessa mina ord, med vilka jag har bönfallit inför HERRENS
ansikte, vara nära HERREN, vår Gud, dag och natt, så att han
skaffar rätt åt sin tjänare och rätt åt sitt folk Israel, efter
var dags behov;
60. på det att alla folk på jorden må förnimma att HERREN är Gud,
och ingen annan.
>5 Mos. 4,35, 39.
61. Och må edra hjärtan vara hängivna åt HERREN, vår Gud, så att I
alltjämt vandren efter hans stadgar och hållen hans bud, såsom I
nu gören.»

62. Och konungen jämte hela Israel offrade slaktoffer inför HERRENS
ansikte.
>2 Krön. 7,4 f.
63. Till det tackoffer som Salomo offrade åt HERREN tog han tjugutvå
tusen tjurar och ett hundra tjugu tusen av småboskapen. Så
invigdes HERRENS hus av konungen och alla Israels barn.
64. På samma dag helgade konungen den mellersta delen av förgården
framför HERRENS hus, ty där offrade han brännoffret, spisoffret
och fettstyckena av tackoffret, eftersom kopparaltaret, som stod
inför HERRENS ansikte, var för litet för att brännoffret,
spisoffret och fettstyckena av tackoffret skulle kunna rymmas
där.

65. Vid detta tillfälle firade Salomo högtiden, och med honom hela
Israel — en stor församling ifrån hela landet, allt ifrån det
ställe där vägen går till Hamat ända till Egyptens bäck — inför
HERRENS, vår Guds, ansikte i sju dagar och åter sju dagar,
tillsammans fjorton dagar.
>2 Krön. 7,8 f.
66. På åttonde dagen lät han folket gå, och de togo avsked av
konungen. Sedan gingo de till sina hyddor, fulla av glädje och
fröjd över allt det goda som HERREN hade gjort mot sin tjänare
David och sitt folk Israel.

Kapitel 9 – Ny uppenbarelse för Salomo. Uppgörelsen med Hiram. Salomos arbetsfolk och byggnader. Hans offerordning. Hans flotta.
1. Då nu Salomo hade byggt HERRENS hus färdigt, så ock
konungshuset, ävensom allt annat som han hade känt åstundan och
lust att utföra,
>2 Krön. 7,11 f
2. uppenbarade sig HERREN för andra gången för Salomo, likasom han
förut hade uppenbarat sig för honom i Gibeon.
>1 Kon. 3,5 f
3. Och HERREN sade till honom »Jag har hört den bön och åkallan som
du har uppsänt till mig; detta hus som du har byggt har jag
helgat, till att där fästa mitt namn för evig tid. Och mina ögon
och mitt hjärta skola vara där alltid.
>5 Mos 12,11. 1 Kon. 8,22 f. Ps. 132,14.
4. Om du nu vandrar inför mig, såsom din fader David vandrade, med
ostraffligt hjärta och i redlighet, så att du gör allt vad jag
har bjudit dig och håller mina stadgar och rätter
>1 Kon. 3,14. 11,38.
5. då skall jag upprätthålla din konungatron över Israel
evinnerligen, såsom jag lovade angående din fader David, när jag
sade: ’Aldrig skall på Israels tron saknas en avkomling av dig.’
>2 Sam. 7,12 f. 1 Kon. 2,4. 1 Krön. 17,11. 22,10.
6. Men om I och edra barn vänden om och övergiven mig, och icke
hållen de bud och stadgar som jag har förelagt eder, utan gån
bort och tjänen andra gudar och tillbedjen dem,
>Jos. 23,16.
7. då skall jag utrota Israel ur det land som jag har givit dem;
och det hus som jag har helgat åt mitt namn skall jag förkasta
ifrån mitt ansikte; och Israel skall bliva ett ordspråk och en
visa bland alla folk.
>5 Mos. 28,37. Jer. 7,15. 24,9.
8. Och huru upphöjt detta hus nu än må vara, skall då var och en
som går därförbi bliva häpen och vissla. Och när man frågar:
’Varför har HERREN gjort så mot detta land och detta hus?’,
>5 Mos. 29,24 f. Jer. 22,8 f.
9. då skall man svara: ’Därför att de övergåvo HERREN, sin Gud, som
hade fört deras fäder ut ur Egyptens land, och höllo sig till
andra gudar och tillbådo dem och tjänade dem, därför har HERREN
låtit allt detta onda komma över dem.’»

10. När de tjugu år voro förlidna, under vilka Salomo byggde på de
två husen, HERRENS hus och konungshuset,
>1 Kon. 6,38. 7,1. 2 Krön. 8,1 f.
11. gav konung Salomo tjugu städer i Galileen åt Hiram, konungen i
Tyrus, som hade försett honom med cederträ, cypressträ och guld,
så mycket han begärde.
12. Men när Hiram från Tyrus begav sig ut för att bese de städer som
Salomo hade givit honom, behagade de honom icke,
13. utan han sade: »Vad är detta för städer som du har givit mig,
min broder?» Och han kallade dem Kabuls land, såsom de heta ännu
i dag.
14. Men Hiram sände till konungen ett hundra tjugu talenter guld.

15. Och på följande sätt förhöll det sig med det arbetsfolk som
konung Salomo bådade upp för att bygga HERRENS hus och hans eget
hus och Millo, ävensom Jerusalems murar, så ock Hasor, Megiddo
och Geser.
>2 Sam. 5,9. 1 Kon. 5,13.
16. (Farao, konungen i Egypten, hade nämligen dragit upp och intagit
Geser och bränt upp det i eld och dräpt de kananéer som bodde i
staden, varefter han hade givit den till hemgift åt sin dotter,
Salomos hustru.
>Jos. 16,10.
17. Men Salomo byggde upp Geser, ävensom Nedre Bet-Horon,
18. så ock Baalat och Tamar i öknen där i landet,
19. vidare alla Salomos förrådsstäder, vagnsstäderna och
häststäderna, och vad annat Salomo kände åstundan att bygga i
Jerusalem, på Libanon och eljest i hela det land som lydde under
hans välde.)
>1 Kon. 4,26. 10,26.
20. Allt det folk som fanns kvar av amoréerna, hetiterna,
perisséerna hivéerna och jebuséerna, korteligen, alla de som
icke voro av Israels barn —
21. deras avkomlingar, så många som funnos kvar i landet efter dem,
i det Israels barn icke hade förmått giva dem till spillo, dessa
pålade Salomo att vara arbetspliktiga tjänare, såsom de äro ännu
i dag.
22. Men av Israels barn gjorde Salomo ingen till träl, utan de blevo
krigare och blevo hans tjänare och hövitsman och kämpar, eller
uppsyningsmän över hans vagnar och ridhästar.
>3 Mos. 25,39 f.
23. Överfogdarna över Salomos arbeten voro fem hundra femtio; dessa
hade befälet över folket som utförde arbetet.

24. Men så snart Faraos dotter hade flyttat upp från Davids stad
till det hus som han hade byggt åt henne, byggde han ock
Millo.
>1 Kon. 3,1. 7,8.
25. Och Salomo offrade tre gånger om året brännoffer och tackoffer
på det altare som han hade byggt åt HERREN, och tände därjämte
rökelsen inför HERRENS ansikte. Så hade han då gjort huset
färdigt.
>2 Krön. 4,1. 7,7.
26. Konung Salomo byggde ock en flotta i Esjon-Geber, som ligger vid
Elot, på stranden av Röda havet, i Edoms land.
27. På denna flotta sände Hiram av sitt folk sjökunnigt
skeppsmanskap, som åtföljde Salomos folk.
28. De foro till Ofir och hämtade därifrån guld, fyra hundra tjugu
talenter, som de förde till konung Salomo.

Kapitel 10 – Drottningens av Saba besök hos Salomo. Salomos rikedom och prakt, hans vishet och storhet. Hans vagnar och hästar.
1. När drottningen av Saba fick höra ryktet om Salomo och vad han
hade gjort för HERRENS namn, kom hon för att sätta honom på prov
med svåra frågor.
>2 Krön. 9,1 f. Matt. 12,42. Luk. 11,31.
2. Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe, med kameler,
som buro välluktande kryddor och guld i stor myckenhet, så ock
ädla stenar. Och när hon kom inför Salomo, förelade hon honom
allt vad hon hade i tankarna.
3. Men Salomo gav henne svar på alla hennes frågor; intet var
förborgat för konungen, utan han kunde giva henne svar på allt.
4. När nu drottningen av Saba såg all Salomos vishet, och såg huset
som han hade byggt,
5. och såg rätterna på hans bord, och såg huru hans tjänare sutto
där, och huru de som betjänade honom utförde sina åligganden,
och huru de voro klädda, och vidare såg hans munskänkar, och när
hon såg brännoffren som han offrade i HERRENS hus, då blev hon
utom sig av förundran.
6. Och hon sade till konungen: »Sant var det tal som jag hörde i
mitt land om dig och om din vishet.
7. Jag ville icke tro vad man sade, förrän jag själv kom och med
egna ögon fick se det; men nu finner jag att det icke ens till
hälften har blivit omtalat för mig. Du har långt mer vishet och
rikedom, än jag genom ryktet hade hört.
8. Sälla äro dina män, sälla äro dessa dina tjänare, som beständigt
få stå inför dig och höra din visdom.
9. Lovad vare HERREN, din Gud, som har funnit sådant behag i dig,
att han har satt dig på Israels tron! Ja, därför att HERREN
älskar Israel evinnerligen, därför har han satt dig till konung,
för att du skall skipa lag och rätt.»
>1 Kon. 5,7.

10. Och hon gav åt konungen ett hundra tjugu talenter guld, så ock
välluktande kryddor i stor myckenhet, därtill ädla stenar; en så
stor myckenhet av välluktande kryddor, som drottningen av Saba
gav åt konung Salomo, har aldrig mer blivit införd.
11. När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, hemförde också den
från Ofir almugträ i stor myckenhet, ävensom ädla stenar.
>1 Kon. 9,26 f.
12. Av almugträet lät konungen göra tillbehör till HERRENS hus och
till konungshuset, så ock harpor och psaltare för sångarna. Så
mycket almugträ har sedan intill denna dag icke införts eller
blivit sett i landet.
13. Konung Salomo åter gav åt drottningen av Saba allt vad hon
åstundade och begärde, och skänkte henne i sin konungsliga
frikostighet också annat därutöver. Sedan vände hon om och for
till sitt land igen med sina tjänare.

14. Det guld som årligen inkom till Salomo vägde sex hundra
sextiosex talenter,
15. förutom det som inkom genom kringresande handelsmän och genom
krämares köpenskap, så ock från Erebs alla konungar och från
ståthållarna i landet.
16. Och konung Salomo lät göra två hundra stora sköldar av uthamrat
guld och använde till var sådan sköld sex hundra siklar guld;
17. likaledes tre hundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde
till var sådan sköld tre minor guld; och konungen satte upp dem
i Libanonskogshuset.
>1 Kon. 7,2.
18. Vidare lät konungen göra en stor tron av elfenben och överdrog
den med fint guld.
19. Tronen hade sex trappsteg, och tronens ryggstycke var ovantill
avrundat; på båda sidor om sitsen voro armstöd, och två lejon
stodo utmed armstöden;
20. och tolv lejon stodo där på de sex trappstegen, på båda
sidor. Något sådant har aldrig blivit förfärdigat i något annat
rike.
21. Och alla konung Salomos dryckeskärl voro av guld, och alla kärl
i Libanonskogshuset voro av fint guld; av silver fanns intet,
det aktades icke för något i Salomos tid.
22. Ty konungen hade en egen Tarsisflotta på havet jämte Hirams
flotta; en gång vart tredje år kom Tarsisflottan hem och förde
med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.
23. Och konung Salomo blev större än någon annan konung på jorden,
både i rikedom och i vishet.
>1 Kon. 3,12 f. 1 Krön. 29,25. 2 Krön. 1,1.
24. Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den
vishet som Gud hade nedlagt i hans hjärta.
>1 Kon. 4,34.
25. Och var och en förde med sig skänker: föremål av silver och av
guld, kläder, vapen, välluktande kryddor, hästar och
mulåsnor. Så skedde år efter år.
26. Salomo samlade ock vagnar och ridhästar, så att han hade ett
tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade
han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.
>1 Kon. 4,26. 9,19. 2 Krön. 1,14 f.
27. Och konungen styrde så, att silver blev lika vanligt i Jerusalem
som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i
Låglandet.
28. Och hästarna som Salomo lät anskaffa infördes från Egypten; ett
antal kungliga uppköpare hämtade ett visst antal av dem till
bestämt pris.
>2 Krön. 1,16.
29. Var vagn som hämtades upp från Egypten och infördes kostade sex
hundra siklar silver, och var häst ett hundra femtio. Sammalunda
infördes ock genom deras försorg sådana till hetiternas alla
konungar och till konungarna i Aram.