Paulus andra brev till tessalonikerna

Kapitel 1Paulus hälsar de kristna i Tessalonika, tackar Gud för deras tillväxt i tro och kärlek och för deras ståndaktighet under förföljelserna, beder till Gud om deras ytterligare förkovran.
1. Paulus och Silvanus och Timoteus hälsa tessalonikernas
församling i Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

2. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, Fadern, och Herren Jesus
Kristus.

3. Vi äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder, käre bröder,
såsom tillbörligt är, därför att eder tro så mäktigt tillväxer,
och den kärlek I haven till varandra mer och mer förökas hos
eder alla och hos envar av eder.

4. Därför kunna vi själva i Guds församlingar berömma oss av eder,
i fråga om eder ståndaktighet och eder tro under alla edra
förföljelser, och under de lidanden I måsten uthärda.

5. Sådant är ett vittnesbörd om att Guds dom bliver rättvis. Så
skolen I aktas värdiga Guds rike; för dess skull är det ock som
I liden.

6. Guds rättfärdighet kräver ju att de som vålla eder lidande få
lidande till vedergällning,

7. men att I som utstån lidanden fån hugnad tillsammans med oss,
när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts
änglar,

8. »i lågande eld», och låter straffet drabba dem som icke känna
Gud, och dem som icke äro vår Herre Jesu evangelium lydiga.

9. Dessa skola då bliva straffade med evigt fördärv, bort undan
Herrens ansikte och hans överväldigande härlighet,

10. när han kommer för att förhärligas i sina heliga och visa sig
underbar i alla dem som hava kommit till att tro; ty det
vittnesbörd vi hava framburit till eder haven I trott. Så skall
ske på den dagen.

11. Fördenskull bedja vi ock alltid för eder, att vår Gud må akta
eder värdiga sin kallelse, och att han må med kraft fullborda i
eder allt vad en god vilja kan åstunda, och vad tro kan verka,

12. så att vår Herre Jesu namn bliver förhärligat i eder, och I i
honom, efter vår Guds och Herrens, Jesu Kristi, nåd.

Kapitel 2Innan Kristus kommer, skall först »Laglöshetens människa» uppträda, men ännu till en tid hålles denne tillbaka. Paulus förmanar tessalonikerna till ståndaktighet.
1. I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi
skola församlas till honom, bedja vi eder, käre bröder,

2. att I icke — vare sig genom någon »andeingivelse» eller på
grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss
— så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förloren
besinningen, som om Herrens dag redan stode för dörren.

3. Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste
avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man,
hava trätt fram,

4. vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt
som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och
föregiver sig vara Gud.

5. Kommen I icke ihåg att jag sade eder detta, medan jag ännu var
hos eder?

6. Och I veten vad det är som nu håller honom tillbaka, så att han
först när hans tid är inne kan träda fram.

7. Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den
som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen.

8. Sedan skall »den Laglöse» träda fram, och honom skall då Herren
Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin
tillkommelses uppenbarelse –

9. honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla
kraftgärningar och tecken och under

10. och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att
bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke
gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.

11. Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de
sätta tro till lögnen,

12. för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro
till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten.

13. Men vi för vår del äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder
käre bröder, I Herrens älskade, därför att Gud från begynnelsen
har utvalt eder till frälsning, i helgelse i Anden och i tro på
sanningen.

14. Härtill har han ock genom vårt evangelium kallat eder, för att I
skolen bliva delaktiga av vår Herres, Jesu Kristi, härlighet.

15. Stån alltså fasta, käre bröder, och hållen eder vid de lärdomar
som I haven mottagit av oss, vare sig muntligen eller genom
brev.

16. Och vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har
älskat oss och i nåd berett oss en evig hugnad och givit oss ett
gott hopp,

17. han hugne edra hjärtan, och styrke eder till allt vad gott är,
både i gärning och i ord.

Kapitel 3Uppmaning till förböner samt till ordning och arbetsamhet. Slutönskan.
1. För övrigt, käre bröder, bedjen för oss, att Herrens ord må hava
framgång och komma till ära hos andra likasom hos eder,

2. så ock att vi må bliva frälsta ifrån vanartiga och onda
människor. Ty tron är icke var mans.

3. Men Herren är trofast, och han skall styrka eder och bevara eder
från det onda.

4. Och vi hava den tillförsikten till eder i Herren, att I både nu
gören och framgent skolen göra vad vi bjuda eder.

5. Ja, Herren styre edra hjärtan till Guds kärlek och Kristi
ståndaktighet.

6. Men vi bjuda eder, käre bröder, i vår Herres, Jesu Kristi, namn,
att I dragen eder ifrån var broder som för en oordentlig vandel
och icke lever efter de lärdomar han har mottagit av oss.

7. I veten ju själva huru man bör efterfölja oss. Ty vi förhöllo
oss icke oordentligt bland eder,

8. ej heller åto vi någons bröd för intet; tvärtom åto vi vårt bröd
under arbete och möda, och vi strävade natt och dag, för att
icke bliva någon av eder till tunga.

9. Icke som om vi ej hade haft rätt därtill, men vi ville låta eder
i oss få ett föredöme, för att I skullen efterfölja oss.

10. Redan när vi voro hos eder, gåvo vi ju eder det budet: om någon
icke vill arbeta, så skall han icke heller äta.

11. Vi höra nämligen att somliga bland eder föra en oordentlig vandel
och icke arbeta, utan allenast syssla med sådant som icke kommer
dem vid.

12. Sådana människor bjuda och förmana vi i Herren Jesus Kristus,
att de arbeta i stillhet, så att de kunna äta sitt eget bröd.

13. Och I, käre bröder, mån icke förtröttas att göra vad gott är.

14. Men om någon icke lyder vad vi hava sagt i detta brev, så märken
ut för eder den mannen, och haven intet umgänge med honom, på
det att han må blygas.

15. Hållen honom dock icke för en ovän, utan förmanen honom såsom en
broder.

16. Men fridens Herre själv give eder sin frid alltid och på allt
sätt. Herren vare med eder alla.

17. Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är
ett kännetecken i alla mina brev; så skriver jag.

18. Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder alla.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

bibeln på svenska