Nehemja 11-13

Kapitel 11Folkets fördelning på Jerusalem och landets övriga orter.
1. Och folkets furstar bodde i Jerusalem; men det övriga folket
kastade lott, för att så var tionde man skulle utses att bo i
Jerusalem, den heliga staden, medan nio tiondedelar skulle bo i de
andra städerna.
2. Och folket välsignade alla de män som frivilligt bosatte sig i
Jerusalem.

3. Och de huvudmän i hövdingdömet, som bodde i Jerusalem, bodde var
och en där han hade sin arvsbesittning, i sin stad; vanliga
israeliter, präster, leviter och tempelträlar, så ock Salomos
tjänares barn.
4. I Jerusalem bodde en del av Juda barn och en del av Benjamins barn,
nämligen:

Av Juda barn: Ataja, son till Ussia, son till Sakarja, son till
Amarja, son till Sefatja, son till Mahalalel, av Peres’ barn,
5. så ock Maaseja, son till Baruk, son till Kol-Hose, son till Hasaja,
son till Adaja, son till Jojarib, son till Sakarja, silonitens son.
6. Peres’ barn som bodde i Jerusalem utgjorde tillsammans fyra hundra
sextioåtta stridbara män.
7. Och Benjamins barn voro dessa: Sallu, son till Mesullam, son till
Joed, son till Pedaja, son till Kolaja, son till Maaseja, son till
Itiel, son till Jesaja,
8. och näst honom Gabbai och Sallai, nio hundra tjuguåtta.
9. Joel, Sikris son, var tillsyningsman över dem, och Juda, Hassenuas
son, var den andre i befälet över staden.

10. Av prästerna: Jedaja, Jojaribs son, Jakin
11. samt Seraja, son till Hilkia, son till Mesullam, son till Sadok,
son till Merajot, son till Ahitub, fursten i Guds hus,
12. så ock deras bröder, som förrättade sysslorna i huset, åtta hundra
tjugutvå; vidare Adaja, son till Jeroham, son till Pelalja, son
till Amsi, son till Sakarja, son till Pashur, son till Malkia,
13. så ock hans bröder, huvudmän för familjer, två hundra fyrtiotvå;
vidare Amassai, son till Asarel, son till Asai, son till
Mesillemot, son till Immer,
14. så ock deras bröder, dugande män, ett hundra tjuguåtta; och
tillsyningsman över dem var Sabdiel, Haggedolims son.

15. Och av leviterna: Semaja, son till Hassub, son till Asrikam, son
till Hasabja, son till Bunni,
16. så ock Sabbetai och Josabad, som hade uppsikten över de yttre
sysslorna vid Guds hus och hörde till leviternas huvudmän,
17. vidare Mattanja, son till Mika, son till Sabdi, son till Asaf,
sånganföraren, som vid bönen tog upp lovsången, och Bakbukja, den
av hans bröder, som var närmast efter honom, och Abda, son till
Sammua, son till Galal, son till Jeditun.
18. Leviterna i den heliga staden utgjorde tillsammans två hundra
åttiofyra.
19. Och dörrvaktarna, Ackub, Talmon och deras bröder, som höllo vakt
vid portarna, voro ett hundra sjuttiotvå.

20. Och de övriga israeliterna, prästerna och leviterna bodde i alla de
andra städerna i Juda, var och en i sin arvedel.
21. Men tempelträlarna bodde på Ofel, och Siha och Gispa hade uppsikten
över tempelträlarna.
22. Och tillsyningsman bland leviterna i Jerusalem vid sysslorna i Guds
hus var Ussi, son till Bani, son till Hasabja, son till Mattanja,
son till Mika, av Asafs barn, sångarna.
23. Ty ett kungligt påbud var utfärdat angående dem, och en bestämd
utanordning var för var dag fastställd för sångarna.
24. Och Petaja, Mesesabels son, av Seras, Judas sons, barn, gick
konungen till handa i var sak som rörde folket.

25. Och i byarna med tillhörande utmarker bodde ock en del av Juda
barn: i Kirjat-Arba och underlydande orter, I Dibon och
underlydande orter, i Jekabseel och dess byar,
26. vidare i Jesua, Molada, Bet-Pelet
27. och Hasar-Sual, så ock i Beer-Seba och underlydande orter,
28. i Siklag, ävensom i Mekona och underlydande orter,
29. i En-Rimmon, Sorga, Jarmut,
30. Sanoa, Adullam och deras byar, i Lakis med dess utmarker, i Aseka
och underlydande orter; och de hade sina boningsorter från Beer-
Seba ända till Hinnoms dal.
31. Och Benjamins barn hade sina boningsorter från Geba: i Mikmas och
Aja, så ock i Betel och underlydande orter,
32. i Anatot, Nob, Ananja,
33. Hasor, Rama, Gittaim,
34. Hadid, Seboim, Neballat,
35. Lod, Ono, och Timmermansdalen.
36. Och av leviterna blevo några avdelningar från Juda räknade till
Benjamin.

Kapitel 12Förteckning på de präster och leviter som återvände med Serubbabel. Murens invigning. Prästers och leviters tjänstgöring och avlöning.
1. Och dessa voro de präster och leviter som drogo upp med Serubbabel,
Sealtiels son, och Jesua: Seraja, Jeremia, Esra,
2. Amarja, Malluk, Hattus,
3. Sekanja, Rehum, Meremot,
4. Iddo, Ginnetoi, Abia,
5. Mijamin, Maadja, Bilga,
6. Semaja, Jojarib, Jedaja,
7. Sallu, Amok, Hilkia och Jedaja. Dessa voro huvudmän för prästerna
och för sina bröder i Jesuas tid.
8. Och leviterna voro: Jesua, Binnui, Kadmiel, Serebja, Juda och
Mattanja, som jämte sina bröder förestod lovsången;
9. vidare Bakbukja och Unno, deras bröder, som hade sina platser mitt
emot dem, så att var avdelning hade sin tjänstgöring.

10. Och Jesua födde Jojakim, och Jojakim födde Eljasib, och Eljasib
Jojada,
11. och Jojada födde Jonatan, och Jonatan födde Jaddua.

12. Och i Jojakims tid voro huvudmännen för prästernas familjer
följande: för Seraja Meraja, för Jeremia Hananja,
13. för Esra Mesullam, för Amarja Johanan,
14. för Malluki Jonatan, för Sebanja Josef,
15. för Harim Adna, för Merajot Helkai,
16. för Iddo Sakarja, för Ginneton Mesullam,
17. för Abia Sikri, för Minjamin, för Moadja Piltai,
18. för Bilga Sammua, för Semaja Jonatan,
19. för Jojarib Mattenai, för Jedaja Ussi,
20. för Sallai Kallai, för Amok Eber,
21. för Hilkia Hasabja, för Jedaja Netanel.

22. I Eljasibs, Jojadas, Johanans och Jadduas tid blevo
huvudmännen för leviternas familjer upptecknade, ävenså prästerna
under persern Darejaves’ regering.
23. Huvudmännen för Levi barns familjer äro upptecknade i krönikeboken,
ända till Johanans, Eljasibs sons, tid.
24. Och leviternas huvudmän voro Hasabja, Serebja och Jesua, Kadmiels
son, samt deras bröder, som stodo mitt emot dem för att lova och
tacka, såsom gudsmannen David hade bjudit, den ena tjänstgörande
avdelningen jämte den andra.
25. Mattanja, Bakbukja, Obadja, Mesullam, Talmon och Ackub höllo såsom
dörrvaktare vakt över förrådshusen vid portarna.

26. Dessa levde i Jojakims, Jesuas sons, Josadaks sons, tid, och i
Nehemjas, ståthållarens, och i prästen Esras, den skriftlärdes,
tid.

27. Och när Jerusalems mur skulle invigas, uppsökte man leviterna på
alla deras orter och förde dem till Jerusalem för att hålla
invignings- och glädjehögtid under tacksägelse och sång, med
cymbaler, psaltare och harpor.
28. Då församlade sig sångarnas barn såväl från nejden runt omkring
Jerusalem som från netofatiternas byar,
29. ävensom från Bet-Haggilgal och från Gebas och Asmavets utmarker; ty
sångarna hade byggt sig byar runt omkring Jerusalem.
30. Och prästerna och leviterna renade sig och renade sedan folket,
portarna och muren.

31. Och jag lät Juda furstar stiga upp på muren. Därefter anordnade jag
två stora lovsångskörer och högtidståg; den ena kören gick till
höger ovanpå muren, fram till Dyngporten.
32. Och dem följde Hosaja och ena hälften av Juda furstar
33. samt Asarja, Esra och Mesullam,
34. Juda, Benjamin, Semaja och Jeremia,
35. ävensom några av prästerna söner med trumpeter, vidare Sakarja, son
till Jonatan, son till Semaja, son till Mattanja, son till Mikaja,
son till Sackur, son till Asaf,
36. så ock hans bröder Semaja, Asarel, Milalai, Gilalai, Maai, Netanel
och Juda samt Hanani, med gudsmannen Davids musikinstrumenter; och
Esra, den skriftlärde, gick i spetsen för dem.
37. Och de gingo över Källporten och rakt fram uppför trapporna till
Davids stad, på trappan i muren ovanför Davids hus, ända fram till
Vattenporten mot öster.
38. Och efter den andra lovsångskören, som gick åt motsatt håll, följde
jag med andra hälften av folket, ovanpå muren, upp genom Ugnstornet
ända till Breda muren,
39. vidare över Efraimsporten, Gamla porten och Fiskporten och genom
Hananeltornet, ända fram till Fårporten; och de stannade vid
Fängelseporten.
40. Sedan trädde de båda lovsångskörerna upp i Guds hus, och likaså jag
och ena hälften av föreståndarna jämte mig,
41. så ock prästerna Eljakim, Maaseja, Minjamin, Mikaja, Eljoenai,
Sakarja och Hananja, med trumpeterna,
42. och Maaseja, Semaja, Eleasar, Ussi, Johanan, Malkia, Elam och Eser.
Och sångarna läto sången ljuda under Jisrajas anförarskap.
43. Och de offrade på den dagen stora offer och voro glada, ty Gud hade
berett dem stor glädje; också kvinnor och barn voro glada. Och
glädjen från Jerusalem hördes vida omkring.

44. Vid samma tid tillsattes män som skulle förestå förrådskamrarna
där offergärder, förstling och tionde nedlades; de skulle i dem
hopsamla från stadsåkrarna det som efter lagen tillkom prästerna
och leviterna. Ty glädje rådde i Juda över att prästerna och
leviterna nu gjorde sin tjänst.
45. Dessa iakttogo nu vad som var att iakttaga vid gudstjänsten och vid
reningarna, och likaså gjorde sångarna och dörrvaktarna sin tjänst,
såsom David och hans son Salomo hade bjudit.
46. Ty redan i fordom tid, på Davids och Asafs tid, hans som var
anförare för sångarna, sjöngos lov- och tacksägelsesånger till Gud.
47. Och nu under Serubbabels och Nehemjas tid gav hela Israel åt
sångarna och dörrvaktarna vad som tillkom dem för var dag; och man
gav åt leviterna deras helgade andel, och leviterna gåvo åt Arons
söner deras helgade andel.

Kapitel 13Israels rening från allt främmande väsen. Nehemjas anordningar härför vid hans andra ankomst till Jerusalem.
1. Vid samma tid föreläste man ur Moses bok för folket, och man fann
däri skrivet att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få
komma in i Guds församling,
2. därför att de icke hade kommit Israels barn till mötes med mat och
dryck, utan hade lejt Bileam emot dem till att förbanna dem; fastän
vår Gud förvandlade förbannelsen till välsignelse.
3. Och när de hade hört lagen, avskilde de allt slags främmande folk
från Israel.
4. Men en tid förut hade prästen Eljasib, som var satt att förestå
kammaren i vår Guds hus, och som var en frände till Tobia,
5. åt denne inrett en stor kammare, där man förut plägade lägga in
spisoffret, rökelsen och kärlen och den tionde av säd, vin och
olja, som var bestämd åt leviterna, sångarna och dörrvaktarna, så
ock offergärden åt prästerna.
6. Men under allt detta var jag icke i Jerusalem; ty i den
babyloniske konungen Artasastas trettioandra regeringsår hade jag
återkommit till konungen. Men sedan jag efter någon tid hade utbett
mig tillstånd av konungen,
7. begav jag mig till Jerusalem. Och när jag där förnam det onda som
Eljasib hade gjort till förmån för Tobia, då han hade inrett åt
honom en kammare i förgårdarna till Guds hus,
8. misshagade detta mig högeligen; och jag lät kasta allt Tobias bohag
ut ur kammaren.
9. Därefter tillsade jag att man skulle rena kamrarna, och jag lät
åter ställa in i dem Guds hus’ kärl, så ock spisoffret och
rökelsen.

10. Och när jag vidare fick veta att man icke hade givit åt leviterna
vad dem tillkom, varför ock leviterna och sångarna, i stället för
att förrätta sina sysslor, hade avvikit var och en till sitt
jordagods,
11. då förebrådde jag föreståndarna detta och sade: »Varför har Guds
hus blivit så försummat?» Och jag hämtade dem tillhopa och lät
dem inställa sig på sina platser.
12. Och hela Juda förde fram till förrådshusen sin tionde av säd, vin
och olja;
13. och jag satte prästen Selemja och Sadok, den skriftlärde, och
Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav
dem till biträde Hanan, son till Sackur, son till Mattanja; ty
dessa voro ansedda såsom pålitliga män, och de skulle nu ombesörja
utdelningen åt sina bröder.

14. Tänk fördenskull på mig, min Gud, och låt icke de fromma gärningar
bliva utplånade, som jag har gjort för min Guds hus och för
tjänstgöringen där!

15. Vid samma tid såg jag i Juda huru man trampade vinpressarna på
sabbaten och förde hem säd, som man lastade på åsnor, så ock vin,
druvor och fikon och annat lastgods av olika slag, och huru man
förde sådant till Jerusalem på sabbatsdagen; och jag varnade dem,
när de sålde dessa livsförnödenheter.
16. Och tyrierna, som vistades där, förde in fisk och alla slags varor
och sålde dem på sabbaten till judarna, och detta i Jerusalem.
17. Då förebrådde jag Juda ädlingar detta och sade till dem: »Huru
kunnen I handla så illa och därmed ohelga sabbatsdagen?
18. Var det icke därför att edra fäder gjorde sådant som vår Gud lät
all denna olycka komma över oss och över denna stad? Och nu dragen
I ännu större vrede över Israel genom att så ohelga sabbaten.»
19. Och så snart det begynte bliva mörkt i Jerusalems portar före
sabbaten, tillsade jag att man skulle stänga dörrarna; jag tillsade
ock att man icke skulle öppna dem förrän efter sabbaten. Och jag
ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna, för att intet
lastgods skulle kunna föras in på sabbatsdagen.
20. Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför
Jerusalem över natten, och det både en och två gånger.
21. Men jag varnade dem och sade till dem: »Varför stannen I över
natten framför muren? Om I ännu en gång gören så, skall jag låta
min hand drabba eder.»
22. Och jag tillsade leviterna att de skulle rena sig och komma och
hålla vakt vid portarna, för att sabbatsdagen måtte hållas helig.

Tänk ock därför på mig, min Gud, och hav misskund med mig efter din
stora nåd!

23. På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig
asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor.
24. Och deras barn talade till hälften asdoditiska — ty judiska kunde
de icke tala riktigt — eller ock något av de andra folkens
tungomål.
25. Då förebrådde jag dem detta och uttalade förbannelser över dem, ja,
några av dem slog jag och ryckte jag i skägget. Och jag besvor dem
vid Gud och sade: »I skolen icke giva edra döttrar åt deras söner,
ej heller skolen I av deras döttrar taga hustrur åt edra söner
eller åt eder själva.
26. Var det icke med sådant som Salomo, Israels konung, försyndade sig?
Det fanns bland de många folken ingen konung som var hans like, ty
han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till konung över
hela Israel. Likväl kommo de främmande kvinnorna också honom att
synda.
27. Och nu skulle vi om eder få höra att I haven gjort allt detta
stora onda och varit otrogna mot vår Gud, i det att I haven tagit
till eder främmande kvinnor!»
28. Och en son till Jojada, översteprästen Eljasibs son, var måg till
horoniten Sanballat; honom drev jag bort ifrån mig.

29. Tänk på dem, min Gud, därför att de hava befläckat prästadömet och
prästadömets och leviternas förbund!

30. Så renade jag folket ifrån allt främmande väsen; och jag
fastställde vad prästerna och leviterna skulle iakttaga, var och en
i sin syssla,
31. och huru vedoffret på bestämda tider skulle avlämnas, och huru med
förstlingsgåvorna skulle förfaras.

Tänk härpå, min Gud, och räkna mig det till godo!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

bibeln på svenska